Linköping Rockcity

Image

Vad har en artikel om rock och popmusik att göra i ett näringslivs­magasin? Rätt mycket blir det självklara svaret då musik och nöjesbranschen numera omsätter miljarder och syssel­sätter allt fler.

I Linköping finns det många aktörer som gör både större och mindre arrange­mang, Visit Linköping & Co drar ett tungt lass så väl som exempelvis City to City och stadens alla livescener. Och då har vi inte ens börjat tala om alla fantastiska musiker och band som Linköping kan stoltsera med.
De senaste tjugo åren har dessa band och artister verkligen satt sin hemstad på kartan. Lars Winnerbäck är folkkärare än Bregott och Tobias Forge och hans namnlösa spöken frälser världen med sin smittande musik och sina färgsprakande shower. Bluessångerskan Louise Hoffsten är numera hedersdoktor vid Linköpings Universitet och ingen har väl missat att Ludwig Göransson är hetast i Hollywood när det kommer till filmmusik. Men det finns många fler exempel på artister som bor eller kommer från Linköping vars arbete är internationellt.
Först en liten tillbakablick. Gunnar Hoffsten visade redan på sin tid att
staden inte var stor nog utan fick med hjälp av Perry Como och Sarah Vaughan en internationell hit med låten “I confess” (utan dej på svenska) redan 1952.
På 80-talet var hårdrockbandet Axe­witch stadens kungar och gav ut plattor som gav genklang i hela hårdrocks­världen och kompisarna i Mindless Sinner var inte långt efter. Mindless, som de oftast kallas, är fortfarande aktiva
och spelar runt om på festivaler över hela världen. De gav även ut ett nytt och kritikerhyllat album i år. Imponerade.
Från mitten av 80-talet och en bra bit inpå 90-talet var det full aktivitet på musikhuset Skylten genom främst hardcorerörelsen, med dess “gör det själv” mantra och aktivism. Det var idel konserter med band från hela världen och den mest kände musiker som
spelat på Skylten är, före detta, Nirvanatrummisen Dave Grohl som numera leder Foo Fighters. Han sov till och med över på Skylten och det finns en pikant historia om en skateboard att berätta, men den lämnar jag därhän.
Under den här tiden hade indie­popparna i Cloudberry Jam klippkort på flyget till Japan och i deras kölvatten föddes flera band i samma genre som till exempel Planet Superfly och The Pusjkins.
Lars Winnerbäck, eller Lasse som han allt som oftast kallas, började som trubaduren Lars med ett gig på den numera rivna Östbergaskolan. Resan därifrån är en modern framgångssaga av sällan skådat mått. Han och komikern Anders “Ankan” Johansson hade punkbandet Snoddas tillsammans och när Lasse sen var med i Rockkarusellen blev han snabbt störst och bäst i sin genre. Lasse bor inte längre i Linköping men hans hjärta klappar för hemstaden. Det visar inte minst det av honom själv instiftade “Nyponpriset” som går till den eller de som gör något bra för stadens kulturliv. Ett sätt för honom att ge tillbaka och uppmuntra andra.
Att Linköping betytt och betyder mycket för Ghosts motor Tobias Forge behöver man inte tvivla på. Trots att de nu är ett världsband fortsätter referenser till Linköping att vara ständigt närvarande i produktionen som pryder scenen och de olika tröjor bandet säljer på sina spelningar. Den senaste upplagan av Tobias Forges alter ego Papa Eremitus IV, lär till och med ha Linköpings stadsvapen broderat på sin påvedräkt.
Att de olika replokalskomplex och musikhus som olika studieförbund drivit genom åren, främst Bullerbyn
och Skylten, haft en enorm betydelse
för Linköpings musikframgångar går inte nog att betona. En egen lokal blir som ett kreativt högkvarter där drömmar kan bli till verklighet. Därtill finns ett nätverk med grafiker, små skivbolag, studios och musiker som alla bidrar till att förverkliga en artists drömmar om framgång i den extremt tuffa musikbranschen. Linköping är Rockcity!
Tror du mig inte, fråga Lars Winnerbäck eller Tobias Forge…
//Jerry Prütz