Image

Forskning om att mätta 10 miljarder människor

 I Linköping är det på väg att bildas ett nationellt forskningsoch utvecklingscentrum för gröna näringar. Projektet går under namnet Agtech 2030 och har en förväntad budget på cirka 200 miljoner kronor fördelat över tio år.

ÖSTGÖTASLÄTTEN
är ett av landets bördigaste områden, en allt viktigare tillgång i en värld med tio miljarder invånare om 30 år. Kommer maten räcka till alla i framtiden och hur produceras den på ett uthålligt och miljöriktigt sätt? – För 30 år sedan var lantbruket inte lika mycket i fokus för de framväxande teknikföretagen. Nu är Linköpings främsta styrkeområden inom teknologiutveckling och den bördiga slätten med dess skickliga lantbrukare en perfekt kombination, säger Per Frankelius. Storsatsningen är resultatet av en långsiktig strategi som har utvecklats inom nätverket AgroÖst. Fastighetsbolaget Sankt Kors, som ägs av Linköpings kommun, delade visionerna och byggde Vreta kluster som är en mötesplats för gröna näringar och tvärvetenskaplig forskning om jordbruk, skogsbruk, energi och mat. Så här ser utmaningen ut, jordens befolkning växer och behöver mer mat. Vreta Kluster är en fysisk mötesplats med 32 företag och mer än 10 000 besökare om året. Med närheten till Linköpings universitet som har ledande forskning inom bland annat bildanalys och sensorteknik, finns infrastrukturen för nästa steg – forskning om framtidens energi och mat. Vad som har saknats är finansieringen och nu är även den på plats. Agtech 2030 har utsetts till ett VinnVäxt-program med finansiering av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova på närmare 70 miljoner kronor. Till det kommer insatser från Linköpings universitet och Region Östergötland med flera, vilket beräknas till ytterligare 30 miljoner kronor. Lika mycket kommer från projektets partners i form av teknikföretag, tillverkare av jordbruksmaskiner, lantbruksföretag, förädlingsföretag, myndigheter samt konsulter och rådgivare. AgroÖst har i sin tur banker, kommuner och lantbrukets föreningar som medlemmar. Linköpings universitet koordinerar programmet och deltar med fler forskargrupper. Siktet är inställt på samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet. Agtech 2030 ska bli en innovationsmiljö för utveckling av nya brukningsmetoder och teknik, till exempel sensorer, digital teknik och mekanik, men även nya sätt att göra affärer på. Det finns även en koppling till det stora forskningsprogrammet på universitetet, Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) som bland annat arbetar med artificiell intelligens, vilket är en viktig komponent i framtidens odlingssystem. – På samma gång som Linköping bidrar till att lösa en av världens viktigaste frågor hur mat ska produceras hållbart, skapas affärer och nya jobb långt utanför lantbruket, sammanfattar Per Frankelius och ger mjukvaruutveckling, tillverkning av maskiner och vidareförädling som exempel.