Image

Linköping är inne i sin största stadsomvandling någonsin. Många väljer att leva och bo här och kommunen har precis passerat 161 000 invånare.

LINKÖPING KOMMER fortsätta växa och förändras samtidigt som staden ska behålla sin karaktär. En stad där det är nära till allt och där det lätt går att cykla från ytterstad till innerstad.

– Staden ska byggas ihop och bli mer rund. Vi ska växa inifrån och ut, förklarar kommunens samhällsbyggnadsdirektör Leif Lindberg.

Linköping växer snabbt. Befolkningen ökar stadigt, näringslivet befinner sig i tillväxt och ledig mark fylls med nya byggnader. Med ett framgångsrikt näringsliv behövs bostäder, och bara i stadskärnan beräknas invånarantalet dubblas från dagens 25 000 till 50 000.

– 2017 var ett rekordår för antalet inflyttningsklara lägenheter, konstaterar Leif. Kommunen har planerat för tillväxten länge och försäkrat sig om tillgång till mark. År 2017 stod Vallastaden klar för inflyttning. Nästa fokus i stadsbyggandet blir ett stycke från centrum, bland annat på Folkkungavallen, Djurgården, Ebbepark och nästa etapp av Vallastaden. På vägen till framtidens Linköping kommer även nya områden, bostäder och företag etableras, och två stora trafikinvesteringar kommer på lite längre sikt skapa förutsättningar för en omfattande utveckling av staden.

Dels ska startbanan för Linköping City Airport flyttas 600 meter åt sydost, vilket gör det möjligt att bebygga nya stora markområden norr om fältet, bland annat i Kallerstad. Dels startar bygget av höghastighetsjärnvägen Ostlänken, det största infrastrukturprojektet i Sverige på många år. Klart är att det blir en centralstation i city och inte en station i stadens utkant.


Här byggs det i Linköping
Rom byggdes inte på en dag, inte heller framtidens Linköping. Staden har detaljplaner och rådighet över mark för 250 000 invånare, vilket är prognosen för år 2060. Här följer de större byggprojekten i närtid.

FOLKUNGAVALLEN. Fem stadskvarter med cirka 500 lägenheter, förskola, skola och verksamhetslokaler. Samtidigt byggs här en ny simhall.

DJURGÅRDEN. En ny stadsdel. Första etappen av ett handelscentrum är redan i drift med stormarknad, apotek och systembolag. 2 500 lägen- heter och småhus med olika upplåtelseformer, förskolor, skolor, gruppboende, kontor och en stadsdelspark.

EBBEPARK. Bygget har startat. Här blir det cirka 700 lägenheter och företagsmiljöer. LINGHEM. 500–600 nya bostäder i det nya området Himna på västra sidan av tätorten. Byggstart 2019 för första etappen. Ett lika stort område planläggs på östra sidan.

VALLASTADEN. Här byggdes en ny stadsdel med 1 000 bostäder på rekordtid och invigdes 2017 med bomässa. Mark är anvisad för ytterligare ett 70-tal bostäder. Ett idéprogram utarbetas för ytterligare bostäder.

ÖVRE VASASTADEN. Här har det byggts åtskilligt på senare år. Utbyggnaden fortsätter av det som blivit en utvidgning av innerstaden. På sikt blir det här 2 300 lägenheter.

DJURGÅRDSGATAN. Den första av flera etapper startar i kvarteret Stolplyckan med cirka 150 lägenheter.

BERGA. En ny stadsdel mellan Berga och Vidingsjö med cirka 500 bostäder i flerfamiljshus och småhus. Stadsdelen ska innehålla en stor andel bostäder med överkomliga hyror.

MJÄRDEVI OCH VÄSTRA VALLA. Arbete med fördjupad översiktsplan pågår. Förutom verksamhetslokaler finns plats för 6 000 bostäder.

SKÄGGETORP. Ett nu godkänt planprogram skapar plats för ytterligare 2 000 bostäder.

MALMSLÄTT. Arbetet med en fördjupad översiktsplan pågår, med målet att förbättra servicen och bygga fler bostäder.

KALLERSTAD, STÅNGEBRO OCH TANNEFORS. En ansökan om nytt miljötillstånd gällande flytt av startbanan en bit österut gör att områden som idag ligger inom fältets bullerzon kan bebyggas.

Kommunens önskemål är att järnvägen förläggs under jord.

– På så sätt frigörs stora markområden för stadsutveckling. Trafikverket har startat järnvägsplaneringen som beräknas pågå under några år. Till sommaren vet vi mer om tidplanen. Vi samarbetar med dem och tar parallellt fram översikts- och detaljplaner i takt med Trafikverkets planeringsarbete. Idag är stora markområden reserverade för järnvägssträckningens olika alternativ, säger Leif. I takt med att de olika delavsnitten beslutas startar kommunen arbetet

»Vi testar byggherreplaner, vilket innebär att byggherrarna svarar för delar av detaljplanearbetet. Kommunen inriktar sig på myndighetsutövningen. «

Leif Lindberg Samhällsbyggnadsdirektör med detaljplaner och de första avsnitten väntas vara beslutade under 2020. Bland det som kommer finns den nya innerstadsdelen Stångebro.

Att det är ett stort intresse för Lin- köping är glädjande men skapar också ett ökat tryck på kommunens arbete att ta fram detaljplaner och andra tillstånd. Samhällsbyggnadsförvaltningen testar därför nya arbetssätt för att korta handläggningstiderna.

– Vi har börjat testa byggherreplaner, vilket innebär att byggherrarna svarar för delar av detaljplanearbetet. Kommunen inriktar sig på myndighetsutövningen, ger Leif som exempel.

Linköpings kommun har ökat sin befolkning nästan varje år sedan 1970-talet, från drygt 100 000 till 160 000 hösten 2018. En bit in på 2030- talet, ungefär samtidigt som Ostlänken tas i drift, kommer sannolikt 200 000 personer att bo i kommunen och det finns beredskap i form av planer och mark för 250 000. En framtid med 300 000 är inte orimligt med tanke på vilka förutsättningar för tillväxt som det finns i Linköping.